*updated*

K, sitter här nånstans på västkusten och lyssnar på ett bootleg från i lördags.
Detta inlägget ska dels presentera mig och dels berätta min historia och personliga koppling till Green Day.

Jag vet inte riktigt allas kopplingar till GD men när jag hör låtar som minority, WMUWSE och Good Riddance. Så blir det som alla klumpar i mitt bröst löses upp och jag bara släpper ut alla känslor, jag blir alldeles varm inombords och det känns som jag är kär eller nåt, samtidigt som jag blir ledsen.

Men det finns en riktigt bra anledning till detta. Första gången jag hörde GD var när gick i 8:an (03-04 nån gång). Det var en polare som spelade Basket Case på en musik lektion och jag var halt såld. Köpte Nimrod som första skiva. Älskar den fortfarande så sjukt mycket. Sen kom ju AI kanske några månader senare så det var sån sjuk bra timing. Iaf tiden fortlöper och när dom spelar i Scandinavium så blir jag så sjukt glad! Jag frågade mina päron om jag fick gå, (detta var när jag hade fyllt 15) Dom sa nej. Men ajg lyckades få dom att gå med på att jag kunde få gå om jag fick med mig någon myndig...

Innan jag började lyssna på Green Day var jag en sådan där person som bara koncentrerade mig på skolan. Jag var inte mycket för sociala kontakter utan höll mig till mina barndoms kompisar och spelade tv spel och pluggade som sagt. Jag var mörkblond i håret, hade aldrig nästan brytt mig om kläder och stil. Hade svårt att säga vad jag tyckte och var inte så mycket för att prata, lite lätt mobbad och utstött var jag oxå...

Iaf jag ar i desperat jakt efter någon som mina föräldrar kände och litade på. HIttade ingen, PANIK. Typ nån dag innan biljetterna släpptes fick jag reda på att min kusin gärna ville gå Så jag blev obesrkivligt super glad!

Iaf bokade biljetterna och allt (ståplats så klart), månaderna gick i slowmotion men tillslut, TILLSLUT kom dagen d. 3 juli 2005 åker jag och min kusin till göteborg och går på Green Day! Det var en sån där helt obeskrivbar känsla! (hade varit på Scandinavium tidigare och sett hockey). Men att stå där nere och bara se den gigantiska scenen framför mig var helt underbart. Den konserten verkligen "blowed my mind" jag har aldrig varit så glad eller blivit så obeskrivligt överlycklig. Allt showande, och allt var bara som en dröm för mig.

Någon gång under denna konserten bestämmer sig mitt undermedvetna för att det var dags för mig att släppa taget. Att våga öppna mig själv för andra människor, och framförallt vara ärlig mot mig själv och göra det jag vill och sluta bry mig om vad andra tycker.

Jag hade iofs alltid stått ut lite, men innan tog jag det så sjukt negativt. Men nu såg jag det som positiv att stå ut. Att på något sätt inte bara visa vad man står för utan hur man själv tolkar det.

Nu var det ju inte så att jag heltplötsligt ändrade mig på 2 sek. Men sakta men säkert öppnade jag mig liite liite i taget. Det formade om mig och gjorde mig till den glada, random personen som bryr sig om andra och alltid vill ha fler vänner. Folk känner mig som bl.a. Thomas, tompa, Mitaki, random dude, petronella, etc.. Och nu även svampen!

Nu säger jag ju inte att allt löste sig tack vare Green Day, långt ifrån det finns fortfaraned lite problem inombords. MEN det var första steget, det var det som sade snöbollen i rullning som bara har vuxit sig större och större år efter år, och det är en tydlig utveckling som jag gillar och vill att den ska fortsätta.

Det var anledning 1 till att jag verkligen älskar Green Day

Här kommer nu anledning nummer 2:

I samma veva som WMUWSE släpptes fick jag reda på att min mormors döds orsak tre år tidigare var cancer, att hon hade kämpat med det i 15 år. (Hon hade fått veta av läkaren att hon egentligen skulle dö ca 8 månader innan jag föddes) Men när hon fick reda på att Min mor var gravid med mig (jag skulle bli mormors första barnbarn). Så orkade hon kämpa mot cancern, och hon gjorde det i 13 år och det gör mig så jävla glad och stolt att veta det. Att man med bara kärlek kan stå emot cancern. Men det är ingen enkel sak att kämpa emot, Så 2002-2003 åkte hon in på sjukhuset (1989 föddes jag), frekvent med några månaders mellanrum. Men en mörk höst dag 2003 så orkade hon inte mer (för er som fortfarande läser så var detta ca 4 månader efter att jag började lyssna på GD). Jag var helt förtvivlad av sorg men musik hjälpte mig igenom smärtan, jag och mormor hade en väldigt stark relation och hon är min största förebild. Hon var alltid glad och brydde sig jätte mycket om andra. Och jag är stolt att säga att jag vill bli som min mormor när jag blir stor ^^.

Den låt som hjälpte mig mest var Godd riddance, men jag kände att den inte riktigt hjälpte helt och hållet. Sen när jag får reda på att GD ska släppa en ny skiva blir jag extremt glad, och sen när jag får reda på att BJ har dedikerat en låt till sin fars minne. (som alla vet dog i cancer när BJ var 10 år) Så kände jag att detta var något jag behövde höra. JAg väntade och väntade och väntade.

TILLSLUT kom jag över AI och den första låten jag lyssnade på var WMUWSE och den låten sa så mycket till mig som man inte kan förklara med ord. Den var verkligen pricken över i:et Och den hjälpte mig att få så många svar.

Detta är varför jag lyssnar på GD
1.Dom hjälpte mig att hitta mig själv
2.Dom hjälpte mig att klara mig igenom när min mormor hade dött
(3. dom gör ju awesome musik med)

Så det var därför jag börjar gråta när dom spelade WMWSE, det är så sjukt många minnen kopplade till den låten.

Om vi bortser från alla personliga kopplingar så är dom ju såklart ett jävligt bra live band.

Jag vill tacka alla som jag pratade med eller såg eller var i närheten av mig under konserten i lördags.

Och jag hoppas att jag ser så många av er som möjligt igen vid Manchester och i London!!!

Ha det bäst!

/Thomas,Mitaki,Svampen :*

Så sjukt bra skrivet!
Jag blev otroligt rörd när jag läste om att din mormor kämpat emot så länge. Det var så otroligt fint.

åh. FINT. :')

oj. jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Men det var verkligen helt fantastiskt skrivit. Din mormor, åh, jag beundrar både dig och din mormor!

btw skäms jag nästan nu när jag inte vågade hälsa på dig när jag såg dig i kön...

Gud va fint skrivet.. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva..

^ Folket ovanför.

Ni behöver inte tänka på vad ni ska skriva, bara det att ni har läst och skrivit betyder allt för mig

God bless your all!!

Oj, jag vet inte heller vad jag ska säga. Jag ledsen för din mormor, och jag blir stolt över att vara Green Day-fan när jag läser din text.

Verkligen jättefint skrivet!

Sjukt fint skrivet och intressant om hur Green Day hade hjälpt dig!

För övrigt tycker jag att du är en kul prick och kan nog säga att du bryr dig om andra mycket, så lite jag träffat dig men det var en posetiv känsla av att träffa dig! Jag hoppas vi ses igen

ågud!

kan faktiskt relatera mycket till dej för min farmor gick bort för 4 år sedan när jag var 10 och ´när det hände hanterade jag det inte direkt eftersom mitt liv var redan så sorgligt som det var (jag var mobbad och alla va på mej och gjorde allt för att förstöra)
men närr jag hörde WMUWSE för ett år sedan blev mitt sätt att sörja henne och nu gick min farfar bort för kanske 1 månad sen och WMUWSE var ännu ett sätt att sörja. Dessutom så e jag fortfarande väldigt ensam och många tycker bara att jag är konstig och bara skugga utan värde.

Förlåt för att jag skrev så mycket om mej själv men när jag läste texten så kom så många känslor att jag börja gråta! men som sagt du skrev så otroligt beskrivande så man bara relaterade till sej själv!