va ett tag sen jag la upp nåt, så det är väl på tiden nu! enjoy


avslut
Hur släpper man en bomb utan att spränga?
Syftet är ju ändå det
totalförstörelse.
Men om man liksom inte vet
Och bomben liksom tickar på
där i fickan
tyngre, tyngre
högre, högre
BOOOOM!
Och den börjar äta en inifrån
förtära, förstöra
Och den hindrar varje tanke,
varje simpla "hallå!"
Är det då fel, att så själviskt, så fegt,
dumpa smärtan hos dess omedvetna upphov?
vill inte - måste
Det blir inte bättre än så här.

[önskar att någon..]
Hur tacklar man en tystnad?
Stor, mäktig, andlös.
Skulle hellre se en framsträckt kind
skrik & tårfyllt öga,
än dina lobotomerade tankar,
de säger inget, ger mig inget mer än
sömnlöshet, tabletter
"Jag hatar dig!"
har åtminstone ett gensvar,
din tystnad bränner,
förtär mig inifrån, långsamt, smärtsamt
hoppas du njuter.
om det nu finns något sådant i din värld.

[önskar att någon.. II]
Jag trodde jag visste, hade allt under kontroll.
Att jag på något sätt betydde,
fann mig istället rankad noll.
Du, de andra, skrattade åt skämten
som inte betydde ett dugg
skrattade högt och trotsigt, visade tydligt:
VI är de som betyder, utan oss är du ingen,
en ensam parasit.
Och jag, med mina tröttsamma tankar,
betraktade er på avstånd,
genom tjocka glasrutor, en annan värld.
Och ni fortsatte att skratta,
pratade på, om de mest menlösa ting.
Klart det är lättare att förstå
ingenting.
Bara jag som är dum nog att fundera, grubbla,
det såg jag i er ignorerande blick.
Önskar jag var stark nog
att skrika ut min frustration,
rakt i era nollställda ögon,
alla tankar som aldrig sagts.

ha, nu tröttnar ni väl snart, men det skiter jag i!

[standardrad I]

& mina öron fylls av musik
socker & koffein, mina lungor
- det hjälper inte.
klockan slår 1, 2, 4
all poesi är redan utläst
utgråten, tummad
- hjälper. inte.
inte ens hjärnskakning,
hjärtskakning,
jag fryser.

för allt jag ser är dina,
ögon

& jag borstar tänderna för din skull,
hänger upp gardiner,
avundas,
andas;
bara för din skull.

men allt jag känner:
misslyckande.

jag gjorde vad jag vågade,
& inte vad jag ville

jag dolde kärlek med
vilsna skratt, blickar, musik

jag dolde darrben & namnlösa armar,
med stirrande, filmer

ville ju bara sitta tätt intill
- ge min hand en ägare
ville ju bara sitta där
- min tunga fryser
ville ge dej alla små, små orden
- min feghet tog emot


förlåt.