okej, nu kommer lite nytt då, hoppas ni gillar!


(namnlös II)
skratta då, skratta !
le lite för fasen,
så jag ser att du lever.
k o m i g e n n u d å !
skratta så där som alltid
bubblande, lockande, glatt,
f e j k a t


du äcklar mig.



[jag har jättesvårt att komma på namn till mina texter, så därför får även denna heta något så orginellt som "namnlös".. hope you don't mind]

[dumhuvudsfel]
våra händer är så bräckliga
som vita duvslag
men med blyghetens handske
lär vi aldrig se mer än bräcklighet
hud.

det är svårt att hitta
en utsträckt hand
i främlingsmörker
& oroshat
allt har sin början
fingertopp.

ett försiktigt trevande
av en alltför tänkande idiot
att alla små, små ord: glitter
sällan andas ut
träffar solar och kinder
smekslår.

-du frågar varför världen är grå



[TACK för alla kommentarer!]

Herre Gud.. Det är ju bara så bra Fan.. Det är så man vill skriva, men aldrig får till. Fortsätt så! Du blir stor en dag

[homo sapien]
som apor, vilda djur
dom flockas runt naivheten med "skönhet"
är jag den enda som straffats med en
känsla?

och dom skriker, viftar, trampar ner
med stora tunga ögonlock
själv sitter jag där med
spända fingrar, önskar
att någon ville ta mig
lika hänsynslöst, bakifrån
riva ut den där känslan
till konfetti
som ingen ville ha.

och jag satt där med mina
ännu tyngre ögonlock
faller ihop
av allt gammalt regnat smink
skrek i frustration
skrek av hopplöshet
skrek och slog mina värdelösa knän
någon klappade mig lätt på armen
sa: vilka fina kinder du har
o jag jag sa tack tack rev upp
allt annat
än kinderna
ville inte ha nåt att klaga på
nån annan sa, vad tjock du va,
så jag sminkade låren idag
men det hjälpte liksom inte
fettet liksom bubblade ut på sidorna
genom jeansen ut i hjärnan
infekterade
allt

och jag hatade låren
inte dig
för jag är stolt, så stolt

jag är vilddjurens slav